En svensk webbredaktör skriver på fullt allvar, att den som på minsta sätt ifrågasätter den officiella versionen av 9/11 även ifrågasätter Förintelsen. Att en sådan koppling kan göras, har legat utanför min föreställningsförmåga. Nu vet jag bättre. Men det stannar inte med detta. Helt ogenerat – och via lika outgrundliga associationsbanor – påstås att även m/s Estonia, svininfluensan, den globala uppvärmningen samt The New World Order, är något som drar till sig människor med behov av att förneka Förintelsen. För undvikande av missförstånd; jag tar på inget sätt ställning till huruvida en ny världsordning hör samman med Estonias förlisning, global uppvärmning eller bedrägliga vaccinationsprogram. Och jag ifrågasätter inte till någon del Förintelsen.
När det gäller World Trade Center den 11 september 2001 är det däremot annorlunda, på grund av många officiellt accepterade och lättillgängliga fakta. Det var vid studier av sådana fakta som jag kom att gradvis bli särskilt intresserad av Tvillingtornens rasförlopp. För den som ger förutsättningslösa studier en chans, blir det snart uppenbart att det står en strid mellan extremt mäktiga politiska intressen och de kända naturlagarna. I den konflikten har jag valt sida. Två plus två förblir lika med fyra. Hur många som än låter sig övertygas om något annat.
Var, när, hur, vem och varför. Samt, cui bono, vem tjänar på det. Så ser verktygen ut. Efter ett drygt år av nära nog dagligt sökande efter fakta, hade jag en någorlunda sammanhängande bild av händelserna runt 9/11. Framförallt hade jag fått kontorsgolvens förstörelseförlopp tillräckligt väl klarlagt för att veta, att den officiella förklaringen på hur Tvillingtornen förstördes inte kan stämma. Den strider mot naturlagarna och är därför inte bara helt osannolik. Den är falsk.
Det skulle dock visa sig att detta inte är en fråga för de tekniskt lagda. Trots att tornen var mycket fysiska. Här är det istället frågan om vad som FÅR vara sant som gäller. Fram träder en speciell sorts människa, en som vet utan att behöva se. En sanningsfantom. Denna speciella fantom behöver inte trötta sig genom att mödosamt samla fakta, som sedan grundligt prövas mot olika påståenden. Han vet ändå. Via ett slags magisk självupplysning. Det som tar ett år för mig, tar för sanningsfantomen och hans kollegor ingen tid alls. Varför skulle han behöva titta på tornens konstruktionsritningar? En bländande intuition av typen go for the money, skapar, tillsammans med en välsocialiserad flockinstinkt, just den typ av demokratins pseudoförsvarare, som den faktiska makten ännu har behov av. Sanningsfantomerna kommer antagligen aldrig att inse hur de utnyttjas till att dölja det som de tror sig avslöja.
Jag vet inte exakt när ordet konspirationsteoretiker först dök upp i det svenska språket. Men innebörden av begreppet står klar. Ordet avser att förlöjliga den som offentliggör misstankar mot etablerade maktförhållanden. Det antyder paranoida drag och rättshaveri. Skammens rodnad skall låga över hela kroppen på den som vågar ifrågasätta de av massmedia godkända ramarna och den självcensurerande kulturelitens konsensus. Kanske gjordes kopplingen mellan orden konspiration och teoretiker ursprungligen för att skydda det judiska folket från skymfen att få Förintelsen förnekad. Gradvis har emellertid innebörden expanderat till att gälla all kritik som framförs mot etablerade samhällsordningar inom den friliberala världen. Skriver jag att det världsrådande penningsystemet är förödande för mänskligheten, så dröjer det inte länge innan någon vädrar konspirationsteori, antisemit och förintelseförnekare i nämnd ordning. Guilt by association. Down and out.
Man kan undra om svenska massmedia är så inställda på att avfärda all allvarlig samhällskritik med att de som framför den är konspirationsteoretiker, att de själva har blivit vad man länge tyckt sig se hos andra. Reflexmässigt länkas till en samsyn, att alla, som antyder möjligheten av ett odemokratiskt agerande utan offentlig insyn, av vilket slag det vara må, skall tystas genom att buntas samman med förnekare av Förintelsen. När jag till fullo inser detta, förstår jag den kompakta mur jag stött på hos alla politiker och mediafolk jag kontaktat angående 9/11. Jag är avvisad på förhand. Ingen säger det rent ut men bemötandet går inte att ta miste på. I mig ser man en otillräknelig och sinnesförvirrad FÖRINTELSEFÖRNEKARE. Vad som verkligen skedde den 11 september 2001 saknar all betydelse. Logiken är att ju mer fakta jag för fram om Tvillingtornen, desto mer förnekar jag Förintelsen. Om jag inte genast finner mig i att bli ignorerad, är jag dessutom en rättshaverist. Troligen paranoid. Och helt säkert antisemit.
Det har alltid – från Caesars dagar och framåt – funnits maktlystna personer som konspirerat mot det rådande styrelseskicket. T.ex. är varje stats- och militärkupp ett bevis på det. Hur skall medborgare, som ser eller bara anar att demokratin hotas, kunna larma om faran när kanaler, som är demokratins förutsättning, är stängda av människor som vänder sig bort och tar skydd bakom varandra istället för att se?
Jag vet vad som gör en människa verklig. Det handlar om att våga låta sig fyllas av smärta och stå kvar. Det handlar om mod att våga vara sann, även när man förlorar på det. I maktens spår följer bara död. Den enda väg till liv som finns är sanning. Smärtfylld sanning. Valet är ditt.